Matrix
Har äntligen tagit tag i att börja med hästarna igen, känns så kul. Efter att jag slutade med Ella så tappade jag både självförtroendet och det roliga med hästarna och ridningen. Ella var från första början alldeles för svår för mig egentligen, men jag föll för henne första gången jag träffade henne och vi hade 3 kämpiga, helvetiska men underbara år tillsammans. Efter henne så ströred jag lite men fastnade aldrig för någon, fick aldrig den där känslan jag hade med både Picca och Ella, och därför valde jag att ta en paus. Men nu! Matrix här ovan har jag känt i snart 5(!!) år, då han stod på samma ställe som Ella. När Julia flyttade honom till Överhörnäs så började jag rida honom ett tag men gav upp det efter ett tag då det blev för mycket med skolan, livet och två hästar på det som dessutom stod på olika ställen, tyvärr. Men nu så är jag tillbaka hos dem! Han har tyvärr varit skadad och är på det ganska gammal, så han kommer nog aldrig bli den ridhäst han var förr så nu är det bara promenader och gos till att börja med tills han får börja skrittad igång. Det känns dock skönt, känner att detta kommer hjälpa mig bygga upp självförtroende igen vilket är vad jag behöver. Ska dock inte ljuga och säga att jag inte är sugen på att börja rida riktigt igen haha, men det kommer nog det också!